Härlig dag!

Med bästa klassen i backarna i Bygdsiljum!

I mars 2010

Tisdagar brukar vara bra

Crappy day igår, dålig sömn inatt. Idag är en ny dag.

Ganska skön skoldag. Ett anatomiprov, lite anatomisk teori och benmassage. Efter skolan besökte jag bäste T och tog mig friheten att laga middag till mig själv. Jag skulle givetvis ha lagat till honom också, men han är sjuk och låg i soffan under en filt och ville inte ha mat. Lite som ett barn. (Han hade visst ätit tidigare under dagen, viktigt att poängtera...) Jag trängde mig på (nej det är klart att jag inte gjorde, men det känns lätt så när man inte har eget hem att gå till utan lånar en dusch här, väntar där, synkar middag här osv. för att få ihop vardagen...) tills det var dags att hämta Sussi och åka till Ersmark och rida.

Jag red mysiga Exidus. I 50 minuter gick det inte att tänka på något annat än det som hände just då. 50 minuter är i alla fall 50 minuter...

Om helgen, what else

Fredag. Spinning. Tre kronor, gomiddag och skräckfilm hos bäste T. Lördag. Gymmet. Städning, plugg, firande av finaste William som fyllde 3, hockey. Söndag. Mera plugg, rensning av kläder, ut med en del på tradera. Såg halva hockeyn, åkte till friskvårds, nya passet med bodypump. Trött, trött, trött i kroppen. Tränar hårt. Men det funkar. Det stillar oron och känslostormarna. I fredags tackade jag ja till lägenheten och sökte till Röntgensjuksköterskeprogrammet i Umeå. Kommer jag in är det mitt liv till hösten, fortsatta studier alltså. Skelleftekär som jag är blir det att pendla. Det lär jag ångra mer än en gång, men det ska nog gå det med. Så ser livet ut för tillfället.

Umeå imorgon

För att besöka universitetet och försöka bli klokare inför vad man ska bli när man blir stor. Typ.

En strimma ljus

Solen värmer som bara vårsolen kan. Den finaste familjen och de bästa vännerna lyfter mig och är så fantastiska, all min kärlek och tacksamhet till er. Vad vore jag utan er.

Igår tittade jag på två lägenheter varav den ena är min om jag vill ha den. Skolan och ridningen är igång igen och hälsovägledarna är som vanligt underbara och jag har roligt på dagarna. Skolan är som en frizon. Det är bara drygt 2 månader kvar av utbildningen och livet som student är snart över. Men innan jag måste bestämma mig över vad som händer sen väntar sommaren och förhoppningsvis sommarjobb och fina sommardagar.

Är det inte märkligt, hur det kan kännas som att hela livet stannar, samtidigt som det ändå fortsätter? Tiden fortsätter gå oavsett vad händer, och även om man inte vill...

What to say

För 1 vecka sedan var jag en älskad och förlovad sambo i en fin 3:a med våra katter. Idag är jag singel, separerad, för tillfället boendes hemma hos min far och hans sambo i deras hus. Mina ägodelar är utspridda i mitt föredetta hem, det rum jag sover i och ett garage. Och numera mina katter bor så länge hos min lillebror. 8,5 år med den man älskar, sedan bryter man det itu och så finns inte det livet längre. Den kontrasten alltså. Så overkligt och omöjligt att greppa...

Broken

Sorg... Det finns inget annat att säga. Som en mardröm man inte vaknar ur...