För ni vet vad det är för dag idag ---> bodycombatonsdag!

Det här kommer jag repetera för mig själv som ett mantra idag.

Igår hade jag fortfarande problem att sitta på hårda stolar, stå och gå på grund av min helt absurda träningsvärk i rumpan från söndagens tabata. Vi fick ett moment, eller snarare herr Wass fick ett moment - som fick sådan effekt - som jag blir sådär barnsligt glad och lycklig över! Sista låten var utfallshopp, och efter bara 4:e omgången hoppades jag att det var den absolut sista, för det bräääände i låren. Vi stod vända mot varandra och hoppade i samma takt, och han spände ögonen i mig och vrålade nånting som: "Söderlund, NU KÖR VI!".

And that was it! Vi hoppade. Och vi pustade. Och vi frustade. Och jag gjorde nog ganska fula miner. Men han var så beslutsam! Släppte aldrig blicken. Och energikicken jag fick var helt enorm, jag hoppade nog högre och gick ner djupare än jag nånsin gjort tidigare! Någonstans i den sista omgången följdes också ett slags jävlaranamma-frustration-GE INTE UPP-stön (jag har alltid, alltid haft svårt att hålla mig för skratt när någon stönar till i salen när man tränar, men de senaste veckorna har jag faktiskt själv hamnat i den skaran... helt ofrivilligt! när jag utmanat mig själv till det yttersta! som på förra bodycombatonsdagen när vi körde HELA styrkedelen på tå och hjärnan ville ge upp de sista sekunderna, då kom det bara - och nuuuuu fattar jag hela grejen med det, för man får en sista energikick av det, styrka att hålla ut in i det sista!)

Det är så sjukt mycket gruppträningsmänniska i mig. Även om det är jag som utför allting, även om det är jag som har styrkan i grunden, så går det aldrig så bra som när jag tränar med andra. Ser andra. Inspireras av andra. Gläds med andra. Eller bara som i söndags, när någon helt enkelt spänner ögonen i mig och säger nu KÖR du. Det är DÅ jag får den där extra kraften att koppla bort smärtan och tröttheten, vågar gå ett steg längre, vågar pressa mig till det absolut yttersta.

Det är onsdag. Nej fel, det är bodycombatonsdag! Med underbara, inspirerande, bästa instruktören som varit på semester i flera veckor. Åhhh, jag längtar!