Lånad bild av bästa friskvårdsbloggen.
9 dagar fick knät vila. Jag inbillar mig att det blev nöjdare och att det känts bättre dag för dag. Vilovärken försvann. Och den där klättra-på-väggarna-känslan infann sig aldrig. Jag uppehöll mig med annat. Dessutom tränade jag överkroppen riktigt noggrannt. Rygg/biceps, mage, bröst/triceps fördelat på 3 dagar.
Men nu nästan spricker jag av längtan efter morgondagens combat... så imorse inledde jag med att köra rehabträningen. Uppvärmning ett par långsamma, kontrollerade benböj och utfall. Sen 2 x 20 benkick på 20 kg, 2 x 20 benpress på 40 kg, avslutade med enbensböj. Inte i någon övning eller repetition gjorde det ont, däremot kändes det "stelt" i bottenläget på utfallen, samt de första repetitionerna när benet är helt utsträckt i benkicksmaskinen. I och med att jag är svagare i benet som krånglar, fick jag väldigt bra kontakt med främre lårmuskeln och jag kunde känna genomblödningen i hela muskeln. Jag kör samma på vänster också bara för att det benet ska få röra på sig också, där blir det knappt jobbigt, möjligtvis de sista repetitionerna men inte alls på samma sätt. Jag stretchade länge och väl och kände mig riktigt nöjd, tills jag kom hem... drygt 30 minuter efteråt kom den där molande/ilande känslan. Det känns stelt och ansträngt. Som att jag ska röra det på något vis och det ska knaka till och bli bättre typ... Och det här var alltså det enda jag gjorde med benen. Så från att ha varit nöjd och hoppfull, blir man full av tvivel inför framtiden. Tvivel är en känsla jag nästintill hatar, så jag känner mig som ett frågetecken. Har du något tips i bakfickan jag inte tänkt på eller testat?
Äh, skam den som ger sig!
Jag har aldrig kunnat koppla det jag känt till combaten, så jag tänker ge det ett försök imorgon. Först ska jag sticka tidigt som sjutton och göra rehabträningen innan jobbet dock. Jag har aldrig haft sådana här besvär tidigare men jag tänker att rehabträning 4 gånger/vecka inte vore så dumt kanske. Utöver min vanliga träning. Hur nu den kommer att se ut? Blir det ingen större skillnad snart kommer jag nog att kontakta en naprapat...
Men först, BODYCOMBATONSDAG! Det, kommer göra gott i hjärtat och själen.
Men nu nästan spricker jag av längtan efter morgondagens combat... så imorse inledde jag med att köra rehabträningen. Uppvärmning ett par långsamma, kontrollerade benböj och utfall. Sen 2 x 20 benkick på 20 kg, 2 x 20 benpress på 40 kg, avslutade med enbensböj. Inte i någon övning eller repetition gjorde det ont, däremot kändes det "stelt" i bottenläget på utfallen, samt de första repetitionerna när benet är helt utsträckt i benkicksmaskinen. I och med att jag är svagare i benet som krånglar, fick jag väldigt bra kontakt med främre lårmuskeln och jag kunde känna genomblödningen i hela muskeln. Jag kör samma på vänster också bara för att det benet ska få röra på sig också, där blir det knappt jobbigt, möjligtvis de sista repetitionerna men inte alls på samma sätt. Jag stretchade länge och väl och kände mig riktigt nöjd, tills jag kom hem... drygt 30 minuter efteråt kom den där molande/ilande känslan. Det känns stelt och ansträngt. Som att jag ska röra det på något vis och det ska knaka till och bli bättre typ... Och det här var alltså det enda jag gjorde med benen. Så från att ha varit nöjd och hoppfull, blir man full av tvivel inför framtiden. Tvivel är en känsla jag nästintill hatar, så jag känner mig som ett frågetecken. Har du något tips i bakfickan jag inte tänkt på eller testat?
Äh, skam den som ger sig!
Jag har aldrig kunnat koppla det jag känt till combaten, så jag tänker ge det ett försök imorgon. Först ska jag sticka tidigt som sjutton och göra rehabträningen innan jobbet dock. Jag har aldrig haft sådana här besvär tidigare men jag tänker att rehabträning 4 gånger/vecka inte vore så dumt kanske. Utöver min vanliga träning. Hur nu den kommer att se ut? Blir det ingen större skillnad snart kommer jag nog att kontakta en naprapat...
Men först, BODYCOMBATONSDAG! Det, kommer göra gott i hjärtat och själen.
Men rackarns knäskrutt. Kan inte släppa det jag läste i den däringa tidningen som Sara oxå har om gymträning. Där stod det om hur svårt det var att utföra en korekt benböj med stång på axlarna. Och om man gjorde fel, alltså inte gick rakt ned och rakt upp (man skulle kunna stå med tårna mot en vägg och göra knäböj utan att dra snorsträngar efter tapeten eller falla bakåt), så skulle knäproblem komma som ett brev på posten. Om man var minsta tveksam så skulle man hellre köra tyngdlyftar varianten med brett mellan fötterna och tårna lite pekandes utåt. Detta skulle skona knäna. Jag kan säga att under min karriär på friskvårds på Pumpen har jag helt klart inte utfört mina knäböjar korekt och har sedan jag läst det där bara kört tyngdlyftar varianten på Pumpen. Vet inte hur det är för dej men det där med knäböj verkar inte vara att leka med / Ann
SvaraRadera